Fenotyp
Fenotyp är de synliga och mätbara egenskaper hos en organism som uppstår genom samspelet mellan dess arvsanlag och miljön. Det handlar alltså om hur generna faktiskt kommer till uttryck.
Begreppet fenotyp används för att beskriva en individs observerbara drag, till exempel ögonfärg, kroppslängd, blodgrupp eller risk för vissa sjukdomar. Fenotypen är resultatet av två krafter: det genetiska bidraget och de yttre faktorer som individen utsätts för under livet, som kost, klimat, träning och livsstil.
För att förstå fenotypen behöver man också känna till motsatsbegreppet genotyp. Genotypen är den genetiska koden, alltså de varianter av gener som finns i DNA:t. Fenotypen är hur denna kod visar sig utåt. Två personer kan ha samma genotyp för en egenskap men ändå utveckla olika fenotyper om de levt under olika förhållanden.
Ett klassiskt exempel är kroppslängd. En person kan bära på arvsanlag för att bli lång, men om personen under uppväxten lider av näringsbrist når kroppen aldrig sin fulla potential. Den slutliga längden, alltså fenotypen, blir då kortare än vad generna i sig skulle tillåta. Samma princip gäller många egenskaper: anlaget sätter ramarna, men miljön avgör utfallet inom dessa ramar.
Vissa fenotyper styrs nästan helt av enskilda gener och påverkas lite av omgivningen, till exempel blodgrupp. Andra egenskaper, som vikt, intelligens eller risk för hjärt-kärlsjukdom, är så kallade komplexa drag. De formas av många gener tillsammans med starka miljöfaktorer, vilket gör dem svårare att förutsäga utifrån enbart DNA.
Inom DNA-tester förekommer fenotypbegreppet ofta i samband med så kallade egenskaps- eller hälsorapporter. Ett konsumenttest kan analysera dina genvarianter och göra en uppskattning av sannolika fenotyper, exempelvis om du troligen tål laktos eller har en viss hårfärg. Det är dock viktigt att komma ihåg att sådana förutsägelser bygger på sannolikheter, inte garantier, eftersom miljön och samspelet mellan många gener spelar in.
För släktforskaren kan fenotyper vara en pusselbit. Nedärvda synliga drag i en familj, som en speciell ögonfärg eller ett karakteristiskt utseende, kan ge ledtrådar om släktskap. Samtidigt är det klokt att vara försiktig, eftersom liknande fenotyper kan uppstå även utan nära släktband.