Genetisk drift
Genetisk drift är slumpmässiga förändringar i hur vanliga olika genvarianter är i en population från en generation till nästa. Effekten är som störst i små populationer och kan med tiden få vissa varianter att försvinna helt medan andra blir helt dominerande.
Inom genetiken talar man om flera krafter som förändrar arvsanlagens frekvenser över tid. Naturligt urval är den mest kända, men genetisk drift handlar i stället om ren slump. Varje generation för bara vidare en del av sina gener till nästa, och vilka varianter som råkar gå vidare är delvis en fråga om tur. Detta gäller även varianter som varken är till nytta eller skada för individen, så kallade neutrala varianter.
Driftens styrka beror på populationens storlek. I en mycket stor population jämnar slumpen ut sig, ungefär som att tusen myntkast nästan alltid ger nära hälften krona och hälften klave. I en liten population kan slumpen däremot slå hårt. Om bara ett fåtal individer för arvet vidare kan en variant snabbt bli vanligare eller helt försvinna, oavsett om den är gynnsam eller inte.
Ett konkret exempel är ett litet samhälle som grundas av en handfull familjer på en avskild ö. De anlag som dessa grundare råkar bära med sig kommer att prägla hela den framtida befolkningen. En genvariant som var sällsynt på fastlandet kan bli mycket vanlig på ön, medan andra varianter aldrig kommer dit. Detta specialfall kallas grundareffekt och är en form av genetisk drift. Ett liknande fenomen uppstår när en population kraftigt minskar i antal, en så kallad flaskhals, och bara en bråkdel av den genetiska variationen finns kvar efteråt.
För släktforskare och den som tagit ett DNA-test är genetisk drift bra att känna till, eftersom den förklarar varför vissa befolkningar har en avvikande genetisk profil. Folkgrupper som länge levt isolerade, exempelvis i bergsbyar eller på öar, kan visa starka spår av drift. Det påverkar hur etnicitetsuppskattningar tolkas och varför vissa ärftliga sjukdomar är ovanligt vanliga i just dessa grupper.
Genetisk drift skiljer sig alltså från naturligt urval genom att den är helt slumpmässig och inte bryr sig om huruvida en variant är fördelaktig. Tillsammans formar dessa krafter den genetiska mångfald vi ser hos människor och andra arter idag.