Y-haplogrupp

Y-kromosomen finns bara hos män och förs vidare från far till son utan att blandas om med arvsmassan från modern. Det betyder att stora delar av Y-kromosomen ser nästan likadan ut generation efter generation. Då och då sker dock små, bestående förändringar i DNA-koden, så kallade SNP-mutationer. Varje sådan mutation skapar en ny gren i det globala släktträdet för alla män. En Y-haplogrupp är just en sådan gren, definierad av en eller flera gemensamma mutationer som alla bärare har ärvt från en och samma anfader.

Haplogrupperna namnges med bokstäver och siffror i ett förgrenat system, till exempel R1b, I1 eller N1c. Ju längre beteckning, desto mer specificerad är grenen. Bokstaven anger en huvudgren, medan tilläggen pekar ut allt yngre undergrenar. Genom att jämföra vilka mutationer en person bär kan forskare placera honom på en exakt punkt i trädet och uppskatta ungefär hur länge sedan hans gren uppstod.

Haplogrupper är användbara eftersom de speglar mänsklighetens vandringar under tiotusentals år. I Sverige är till exempel I1 och R1b mycket vanliga, medan N1c ofta kopplas till nordöstra Europa och har en tydlig närvaro i norra Sverige och Finland. På så vis kan din Y-haplogrupp berätta något om varifrån din raka fädernelinje kom långt innan kyrkböckerna fanns.

Ett konkret exempel: en man tar ett DNA-test och får resultatet att han tillhör haplogrupp R1b-U106. Han delar då en gemensam manlig anfader med en stor grupp män i nordvästra Europa. Hittar han en avlägsen släkting med samma undergren och liknande markörvärden, kan de ofta dra slutsatsen att de har en delad fädernelinje, även om den gemensamma anfadern levde för många hundra år sedan.

Det är viktigt att skilja på två saker. En Y-haplogrupp beskriver din djupa förhistoriska härkomst på fädernet, medan jämförelser av kortare markörer, så kallade STR-värden, används för att hitta släktingar i mer modern tid. Eftersom bara män har en Y-kromosom kan kvinnor undersöka denna linje genom att testa en far, bror eller farbror.