Avlägsen kusin

Begreppet avlägsen kusin används för att beskriva släktingar som inte är nära familj, utan som du knyter samman via gemensamma anor som levde för flera generationer sedan. Ju längre tillbaka den gemensamma förfadern finns, desto mer avlägsen är släktskapen. En tremänning (vad många kallar tredje kusin) delar till exempel en gemensam farfars- eller morfarsförälder med dig, medan en fyrmänning går ännu ett steg längre bak.

När du gör ett autosomalt DNA-test mäts släktskap i centimorgan (cM), en enhet som anger hur mycket arvsmassa två personer delar. Nära släktingar delar mycket DNA: ett syskon delar runt 2 500 cM, medan en första kusin ligger på ungefär 850 cM. För avlägsna kusiner sjunker siffrorna snabbt. En tredje kusin delar i snitt omkring 75 cM, och en fjärde kusin ofta bara 20 till 35 cM. Vid femte och sjätte kusiner blir mängden så liten att ni kanske inte delar mätbart DNA alls, trots att ni faktiskt är släkt.

Detta är en viktig poäng: släktskap garanterar inte en DNA-matchning. Eftersom arvsmassan blandas slumpmässigt för varje generation kan två avlägsna kusiner ha ärvt helt olika delar av sina gemensamma anors DNA. Därför syns många avlägsna kusiner aldrig på din matchningslista, även om släktträdet visar tydlig koppling.

Ett konkret exempel: Anna gör ett DNA-test och får en matchning på 28 cM med en person hon aldrig hört talas om. Genom att jämföra släktträd upptäcker de att deras gemensamma anfäder var ett par som levde på 1840-talet. Det gör dem till fjärde kusiner, eftersom de båda härstammar från detta pars barnbarnsbarn i olika grenar.

För släktforskaren är avlägsna kusiner värdefulla. De kan hjälpa till att bekräfta en specifik gren i trädet, fylla luckor i kyrkböcker eller leda till nya kontakter. Samtidigt kräver de mer detektivarbete, eftersom kopplingen ligger långt bak och den delade arvsmassan är liten. Att jämföra med flera matchningar i samma område av trädet, så kallad triangulering, är ofta nyckeln till att säkert placera en avlägsen kusin.