Aminosyra

Proteiner är arbetshästarna i alla levande celler. De bygger upp vävnader, transporterar ämnen och styr de kemiska reaktioner som håller oss vid liv. Varje protein är i sin tur uppbyggt av en lång kedja av aminosyror. I människans kropp används tjugo olika sorters aminosyror, och det är kombinationen och ordningen av dessa som ger varje protein sina unika egenskaper.

Kopplingen till genetiken är central. I vårt DNA finns gener som fungerar som recept. När en gen ska användas läses den först av och kopieras till en molekyl som kallas mRNA. Därefter översätts informationen till en kedja av aminosyror i en process som kallas translation. Det är här den så kallade genetiska koden kommer in: varje grupp om tre DNA-bokstäver, ett kodon, motsvarar en bestämd aminosyra.

Ett konkret exempel: kombinationen av baserna G, C och A i ett kodon ger aminosyran alanin, medan A, T och G ger aminosyran metionin, som ofta markerar var ett protein ska börja byggas. På detta sätt blir DNA en instruktionsbok där bokstavsföljden direkt styr vilka aminosyror som hängs ihop och i vilken ordning.

För släktforskare och den som tar ett DNA-test blir aminosyrorna intressanta när man förstår vad en mutation kan innebära. Om en enda DNA-bokstav byts ut kan det ibland leda till att en annan aminosyra hamnar i kedjan. Ibland spelar det ingen roll alls, men i vissa fall förändras proteinets funktion. Sjukdomen sicklecellanemi beror till exempel på att en enda aminosyra i hemoglobinet, blodets syretransportör, har bytts ut.

Kroppen kan själv tillverka många aminosyror, men nio av dem kallas essentiella eftersom vi måste få i oss dem via maten. Det förklarar varför en varierad kost med tillräckligt med protein är viktig för hälsan.

Sammanfattningsvis är aminosyran den länk som binder ihop arvsmassans information med kroppens faktiska funktion. Utan denna översättning från DNA-kod till aminosyrakedja skulle generna bara vara passiv text utan praktisk verkan i cellen.