Runs of homozygosity (ROH)

Varje människa bär på två uppsättningar av varje kromosom: en från mamma och en från pappa. På de allra flesta ställen i arvsmassan skiljer sig dessa två kopior åt, eftersom föräldrarna är genetiskt olika. Men ibland finns det längre avsnitt där bägge kopiorna är helt identiska. Sådana avsnitt kallas runs of homozygosity, eller homozygota sträckor på svenska.

När man har långa ROH betyder det att samma DNA-segment har ärvts från båda föräldrarna. Detta sker när föräldrarna delar en gemensam förfader, alltså är släkt med varandra. Ju närmare släktskapet är, desto fler och längre blir dessa sträckor. Barn till kusiner har till exempel betydligt mer ROH än barn till helt obesläktade föräldrar.

Inom genetiken används ROH för att mäta något som kallas inavelsgrad eller släktskap inom en befolkning. Genom att summera den totala längden av alla homozygota sträckor i en persons arvsmassa kan forskare beräkna hur nära besläktade individens föräldrar var. Detta uttrycks ofta som en inavelskoefficient.

Ett konkret exempel: tänk dig att två sysslingar får barn tillsammans. De har en gemensam uppsättning anfäder några generationer tillbaka. Barnet kan då ärva exakt samma DNA-bit från den anfadern via både mamman och pappan. På de platserna i arvsmassan blir kromosomparen identiska, och en lång ROH bildas. Ett DNA-test som analyserar tusentals positioner kan upptäcka dessa mönster.

För släktforskare är ROH framför allt intressant i samband med så kallade autozygositetsanalyser, som vissa testföretag och forskningsverktyg erbjuder. Höga nivåer av ROH kan tyda på att förfäderna kommer från en liten och isolerad befolkning, exempelvis en avlägsen by eller en grupp där giftermål mellan släktingar var vanligt.

Även inom hälsoforskning har ROH betydelse. När båda kopiorna av en gen är identiska ökar risken att en eventuell skadlig recessiv variant slår igenom, eftersom det inte finns någon frisk kopia som kan kompensera. Därför studeras ROH bland annat i samband med vissa ärftliga sjukdomar.