Frameshift (ramförskjutningsmutation)
En frameshift är en mutation där ett antal DNA-baser läggs till eller tas bort så att antalet inte är delbart med tre, vilket förskjuter hela läsramen och förändrar proteinet från mutationspunkten och framåt.
För att förstå en frameshift behöver man känna till hur cellen läser DNA. Den genetiska koden läses i grupper om tre baser som kallas kodon. Varje kodon motsvarar en aminosyra, och aminosyrorna byggs ihop till proteiner. Läsningen sker i en fast ordning från en startpunkt, och denna ordning kallas läsram (engelska: reading frame).
En frameshift uppstår när det sker en insertion (en eller flera baser läggs till) eller en deletion (en eller flera baser tas bort), och antalet baser inte går jämnt upp i tre. Eftersom hela kodindelningen då förskjuts blir samtliga kodon efter mutationen felaktiga. Resultatet är ofta ett helt annat protein, och inte sällan dyker det upp ett för tidigt stoppkodon som avbryter proteinet i förtid.
Tänk dig meningen "KAR LÅG NER PÅ MAR KEN" där varje ord är tre bokstäver, precis som ett kodon. Om vi tar bort den första bokstaven blir resten "ARL ÅGN ERP ÅMA RKE N". Trots att vi bara ändrade en enda bokstav blir alla efterföljande ord obegripliga. På samma sätt blir proteinet meningslöst efter en ramförskjutning.
Frameshift-mutationer hör till de mer allvarliga typerna av genetiska förändringar, just därför att de påverkar så stor del av proteinet. Till skillnad från en punktmutation, där bara ett enda kodon ändras, slår en frameshift ofta ut hela proteinets funktion. Flera ärftliga sjukdomar kan kopplas till sådana mutationer, exempelvis vissa former av cystisk fibros och muskeldystrofi.
Inom DNA-test och släktforskning är frameshift inte något du normalt stöter på i en vanlig autosomal analys, eftersom konsumenttester främst läser av vanliga varianter och inte letar efter sällsynta sjukdomsmutationer. Begreppet blir däremot relevant vid hälsoinriktade genetiska tester och vid klinisk DNA-analys, där man specifikt undersöker om en gen innehåller skadliga mutationer. Att känna till skillnaden mellan olika mutationstyper hjälper dig att förstå vad ett genetiskt testresultat faktiskt säger, och varför vissa förändringar har större betydelse än andra.