Transfer-RNA (tRNA)
Transfer-RNA, ofta förkortat tRNA, är en liten RNA-molekyl som fungerar som en tolk mellan cellens genetiska kod och proteinerna som byggs. Den hämtar rätt aminosyra och placerar den på rätt plats under proteintillverkningen.
För att förstå transfer-RNA behöver vi titta på hur celler översätter DNA till protein. Informationen i en gen kopieras först till en molekyl som kallas budbärar-RNA (mRNA). Detta mRNA läses sedan av i cellens ribosomer, och det är här tRNA kommer in i bilden. Varje tRNA fungerar som en liten leverantör som ser till att rätt byggsten hamnar på rätt plats i det växande proteinet.
Den genetiska koden är uppbyggd av tripletter, så kallade kodon, där tre baser i mRNA motsvarar en aminosyra. Varje tRNA-molekyl bär på ett antikodon, tre baser som passar ihop med ett specifikt kodon ungefär som en nyckel i ett lås. I andra änden av molekylen sitter den aminosyra som motsvarar just det kodonet. På så vis översätter tRNA språket av nukleinsyror till språket av aminosyror.
tRNA har en karakteristisk form. Om man ritar ut den i två dimensioner liknar den ett klöverblad, medan den i verkligheten viks ihop till en L-formad struktur. Innan översättningen kan ske måste varje tRNA laddas med rätt aminosyra. Detta sköts av särskilda enzymer som kallas aminoacyl-tRNA-syntetaser, vilka noggrant matchar ihop varje tRNA med sin korrekta aminosyra.
Ett konkret exempel: säg att ribosomen läser kodonet GCA i ett mRNA. Då kommer ett tRNA med antikodonet CGU att binda in, och det bär med sig aminosyran alanin. Aminosyran kopplas till proteinkedjan, ribosomen flyttar fram ett steg och nästa kodon läses av med hjälp av ett nytt tRNA. Steg för steg byggs hela proteinet på detta sätt.
tRNA är alltså en oumbärlig del av det som kallas proteinsyntes eller translation. Utan dessa molekyler skulle den genetiska informationen i våra gener aldrig kunna omsättas i de proteiner som styr nästan alla funktioner i kroppen.
Inom genetik och släktforskning är det främst genom mitokondriellt DNA som tRNA ibland nämns, eftersom mitokondrierna har egna gener för flera tRNA. Förändringar i dessa kan i sällsynta fall kopplas till ärftliga sjukdomar, men för den vanliga släktforskaren är tRNA framför allt ett pusselbit i förståelsen av hur arvsmassan faktiskt fungerar.